Alla inlägg under januari 2010

Av Caroline Olsson - 9 januari 2010 11:44

Fy tusan vilken bra film!!

Såg den igår i Bromölla. Riktigt bra!

Jag hade dock inte räknat med att den skulle vara så känslosam... Trodde mer att det bara skulle vara en mass fight och rymdresor, typ... Men jag blev positivt överraskad. Den hade ett fint budskap, om alltings energi.

Det stämmer här på vår planet också, vilket kanske många inte reflekterar över.

Våra träd har också invånare, som vi inte ser. De minns också.

Våra hästar fungerar på samma sätt. Sätt dig på hästen, känn hästen och tala till den i ditt inre, så förstår den och samspelet mellan ryttare och häst blir underbart!


Ja, som sagt. En bra film med ett fint budskap. Jag rekomenderar alla att se den. Även ni som inte gillar science fiction, för denna filmen är mycket mer än bara det.

Och den ska nog upplevas i 3D... Alla effekterna var fantastiska!

Fast jag hade tyckt om den annars också... men helt klart missar man säkert en del av upplevelsen om den ses "på vanligt vis"


Jaha.

Nu får jag ta en vända till stallet, sen blir det dansträning. Men den kommer inte skrivas om förrän imorrn... Jag åker till mormor direkt efter. Hon fyllde 80 igår och jag jobbade när det firades....... så jag sover över hos henne tills imorrn. SEN kommer jag hem! 

Av Caroline Olsson - 8 januari 2010 15:45

Jaha... Änsålänge har vi el, åtminstone här på jobbet... Får hoppas att det håller i sig!

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6394361.ab


Undrar om biografer och annat har reservaggregat? Det hoppas jag verkligen... Vi ska ju se Avatar i 3D i Bromölla ikväll!! Inte så fräsigt om det slocknar då...


Och tänk om strömmen går när vi är där?! Då lär det vara skitkallt när jag kommer hem! Och tänk på Emil och Sixten (hunden och katten). Stackarna är väl stelfrusna då!! Usch...

Det är minsjäl under all kritik om det ska strula när elen behövs som bäst!!

Nej minsann! Ut med er och fixa problemet, så vi slipper frysa!!!

Annars får jag helt enkelt tända en massa värmeljus och krypa ner under 3 täcken tillsammans med djuren...

Av Caroline Olsson - 8 januari 2010 14:45

Jag saknar ord.

Man blir så rörd när en kund visar att den är tacksam för hjälpen!!

Här kom en man för en stund sen, som bad om hjälp att ringa till Volvofinans, vår bank, då han inte fått någon betalningsavi, och efter ett par dagar fått brev om att ingen betalning inkommit. Han hade då gått till banken och fått en avi och betalat.

Nu ville han att jag skulle ringa och kolla så att allt var OK och pengarna hade kommit fram.

I vanliga fall skulle man be kunden ringa deras kundtjänst, men han bad så snällt och jag hade inget bättre för mig, så jag ringde såklart.

Visst hade pengarna kommit fram och han skulle få ett kontoutdrag i dagarna där det stod med.


Han blev så tacksam att han ville ge mig en 100lapp för besväret!!!

"Nej, nej. Det behövs verkligen inte. Det är mitt jobb" försökte jag...

Jisses.

Sen drog det igång med lovsång "Miljoner tack, tack, tack, tack"

Herregud...

Man blir verkligen jätteglad för en sådan reaktion. De flesta andra hade bara tagit för givet att jag skulle göra det, och inte sagt ett ljud...

Kunder som han minns man till nästa gång, och då hjälper man gärna till den gången också!

Vilka människor det finns!

Av Caroline Olsson - 8 januari 2010 13:15

Alltså herregud! Nu är det slut med godiset!! Nu blir det diet!!

Igår stod jag och kände lite... alltså... Ja...

Så frågade jag min kollega om det ska kännas som att revbenen sluttar utåt...

Hon trodde jag menade att jag hade knäckt ett revben, men jag menar ju i bröstkorgen. I slutet där sluttar mina liksom utåt...

På eftermiddagen hade jag inget bättre för mig, utan stod och kände lite till när jag pratade med en kollega.

Helt plötsligt märkte jag att jag får tag om det!! Det är mjukt och går att flytta på!!!

Det är inte revbenen som är konstiga, det är en FETTVALK!!!   

Herregud, Jesus Christ!!

Nu räcker det!!

Ingen mer skräpmat!

Inget mer godis!

.......... på minst en timme i alla fall...   

Men jösses... Jaja...


Lite skoj att se hur besatta vi tjejer är av detta.

Bara häromdan pratade jag med Sandra på jobbet. Jag kunde inte låta bli att titta på hennes halsband som hängde på fel håll. Sen vill man ju inte stirra, så man flyttar ju blicken till ögonen på personen man pratar med så fort man kommer på sig själv!

Efter en stund utbrast hon "OK, vad är det du tittar på nu? Är det för att jag är så tjock?" 

Hahaha!!!

Jaja...

Det där med diet kan jag ju glömma. Jag har för svag karaktär helt enkelt, och jag skäms inte för att erkänna det!

Istället får jag ta till lite mer buggträning hemma på vardagsrumsgolvet och lite längre rundor med Emil...

Det ska jag väl kunna fixa, tycker jag...


Uppdatering kl.15,00 (1tim och 45 min senare)
Ja, det börjar ju bra....
Nu har jag satt i mig en stoooor bit tårta!!!!
Fast det är tillåtet tycker jag... Björn slutar som skadereglerare idag, och då är det ju ofint att tacka nej! Visst?   

 

Av Caroline Olsson - 7 januari 2010 22:00

 Ojoj, idag var det 7e träningen... Igår var det en månad kvar till tävlingen   

Fick lite smått panik för en stund sen... Fan, mindre än en månad kvar... Hur ska detta gå?!!!

Oh, hjälp!! Vad har jag gett mig in på?! Tänk om jag suger på bugg! Hahaha...

Ojoj... Alltså, ja...

Inte nog med det.

Kurserna Andy håller är på 8ggr/termin.

Efter nästa träning ska jag alltså vara i klass med de som gått en kurs... Kanske t.o.m bättre, eftersom vi håller igång 1,5-2 timmar/gång, de kanske bara kör 1 timme? Är jag det?! I klass med dem? Jag har ingen aning, men jag känner mig inte särskilt världsbäst än...

Ojoj...


Jaja.

Träningen gick bra iaf   

Inget skäll idag, hehe   


Glömde ju då kameran lite igen, men den kom minsann fram i slutet!

Andy ville prova på att vara jag, och eftersom jag kom direkt från jobbet fanns ju alla möjligheter. Mina kläder låg ju på bordet!

Detta blev resultatet!

 

Väldigt fin blev han i mina glasögon och tröja... eller?


  

Byxorna passade inte riktigt, så han fick allt ha sina egna   


 

Som att sitta i sitt eget knä!

  

Detta är egentligen ett "move" i buggen, där tjejen sätter sig i killens knä och sen dansar upp igen. Stark är han iaf som orkar sitta med mig i knäet utan stol under, efter allt julgodis jag proppat i mig   

Kolla vad svetten rinner på mig! Nu är det slut på långbyxor!! Luggen är alldeles dyngsur!! Hädanefter är det shorts som gäller! Tempot blir högre och högre.. Nästan bud på att träna i bikini...

Nja, kanske inte vid närmare eftertanke   


Jahh, det var en bra träning och jag tror kickarna sitter nu... en stund till iaf. Får nog ta mig ett par skutt här ikväll och nöta in dem lite till.

Försökte mig på nån slags rörelse med armen i snurrarna också, men det ser mest konstigt ut... Jag är ju född stelopererad!!! Nej, men skämt åsido... Är man uppfostrad med militärmarscher, vilket jag håll på med i musikkårerna i 10 år, är det inte lätt att vara avslappnad helt plötsligt... Där ska man ju vara stel, även i "ledig"ställning...


Ahh, det lossnar nog. Eller?   


Träningen avslutades med en liten brottningsmatch... Jag kan ju aldrig hålla tyst, så jag kläckte väl ur mig att "stryk skulle du ha" när han var kaxig... Han är ju inte ett dugg sämre än jag på det där med kaxighet och svarade "dig hade jag tagit hur lätt som helst"

Det kunde jag ju inte gå med på, så det hela blev till en brottningsmatch/slagsmål som resulterade i att jag hamnade pladask på golvet efter en stund och inte kom upp... Det har som sagt blivit en hel del julgodis, hehe!

Men med lite hjälp kom jag upp, dammade av mig och packade ihop.


På Lördag är det dags igen!

Efter den träningen ska jag som sagt hålla samma klass som de grupperna han tränar. Får nog kolla lite hur jag ligger till...

Fan vad pinsamt om jag är sämre än dem, haha!
Jag som dessutom fått privatundervisning, och inte ens i grupp....

Hahaha...






Av Caroline Olsson - 7 januari 2010 14:14

Vad var detta?!

Och varför har ingen hört något om det?

http://www.kristianstadsbladet.se/article/20100106/KRISTIANSTAD/701069987/1925/&/19-aring-svart-misshandlad

Horna är ju byn som mina föräldrar bor i...?

Eller är det gamla Horna det har hänt i? Mina föräldrar bor i Horna stationsby...

Men... 19-åring... Jag tror knappt vi har någon i den åldern i "vårt" Horna...

Pågarna har väl fyllt 20 nu, allihop, tror jag.


Någon som vet vilket Horna detta var? Eller vem det hände?


Av Caroline Olsson - 7 januari 2010 13:45

Sms-lån... Fy farao!!

Det finns absolut inga fördelar med sådan skit!

Varför tar man sådana lån?! De blåser en på en jäkla massa pengar i avgifter!

För ett par år sen dejtade jag en kille ett tag, som en dag öppnade sina räkningar och sa "Ta aldrig SMS-lån, fy fan!"

Mitt svar blev "näe, för helvete, så korkad är jag minsjäl inte!!"

Det höll inte mellan oss som ni kanske förstår, hehe.

Nog för att det är bra att reglerna skärps, men varför inte ta bort skiten helt och hållet istället?

http://www.kristianstadsbladet.se/article/20100107/KRISTIANSTAD/701079802/1338/&/Reglerna-for-sms-lan-skarps


Alltså...

Jag finkelerar lite på varför det för vissa inte verkar vara en big deal, att ta ett sådant lån, medan det för andra, som t.ex mig, är helt otänkbart!

Kan det ha med uppfostran att göra?
Trygghet hemifrån?


För det första
har jag fått itutat mig med vällingen att sådant är ren skit, och ingenting att ha. Tack för det, mamma och pappa! 

För det andra vet jag att jag alltid kan vända mig till pappa om jag behöver hjälp. Vissa skulle kalla mig en bortskämd snorunge, men jag håller inte med! Jag vet att jag är lyckligt lottad att ha föräldrar som alltid ställer upp, så jag är väldigt tacksam. Det är inte heller ofta jag behöver hjälp från dem, eftersom jag alltid fått höra "rör inte första lönen förrän nästa kommer, ha alltid minst en undanlagd lön som buffert" Tack, pappa, även för det!
Dock kan ju oförutsedda saker hända.

T.ex när jag blev singel för ca 2 år sen... Jag satt där med min lägenhet för 5000kr/månad i kallhyra, och 2000kr/månad i el... Lön på 10 000kr/månad. För 3000 ska man alltså ha råd med mat, bensin, hund, häst, TV, telefon, internet etc...

Första månaderna var det riktigt tufft att ställa om sina vanor efter den nya, tunnare plånboken. Så kom tiden då det var dags att köpa hö till hästen... Det går på runt 3000kr för ett år, och betalas allt på en gång. Då ringde jag pappa. Självklart fick jag låna pengarna, och jag gjorde upp en "avbetalningsplan" på 500kr/månad (eller var det 1000...?)

Sen har det hänt en gång till. Jag behövde en ny bil, som kostade 8000kr. Då fick jag låna 3000kr. Det var aldrig någon tvekan. Jag vet att jag kan lita på pappa, och han vet att han kan lita på att jag betalar tillbaka punktligt!

Så nej, jag ser inte mig som en bortskämd snorunge. En priviligierad tjej, självklart. Det är inte alla förunnat att kunna känna en sådan trygghet, men jag har också visat att jag betalar tillbaka som jag ska.


Vad har man då för alternativ om man inte har det så bra?

Ja, t.ex kan man gå till banken och be om ett lån.

Visst, pengarna kommer kanske inte lika snabbt, men det blir mycket billigare i slutändan!


Gå inte i fällan, för tusan! Planera framåt, och om du ser att det kommer knipa om en månad eller två, gå till banken istället!

SMS-lån betalar man tillbaka mångdubbelt. De finns inte för att hjälpa dig, utan för att hjälpa företaget att tjäna mer pengar på redan utsatta människor.



Av Caroline Olsson - 7 januari 2010 13:15

Jisses vad tiden går!!

Det är drygt 8 år sen vi höll på att dränkas här i Kristianstad!!!

http://www.kristianstadsbladet.se/article/20100107/KRISTIANSTAD/701079794/1843/&/Kristianstad-var--nara-att-drankas


Tänk, då gick man på gymnasiet. Jag minns att vi samlades i Aulan på Söderport och fick information om problemet. Just då tänkte nog inte de flesta på katastrofen som närmade sig, utan mer på att vi kanske skulle slippa skolan i några dagar om man tvingades stänga... Där ser man hur mycket man ändå förändrats sedan dess.

Annars kan jag ibland känna att jag är ungefär samma person som för 10 år sen, men när man blir påmind om gamla tankegångar och reaktioner på saker och ting, ser man en enorm skillnad.

Hade detta varit idag hade jag närmast tänkt på alla de som riskerade att bli hemlösa om inte vallarna blivit klara. Alla djuren som går på bete, var skulle de ta vägen?

Ja... helt andra tankegångar alltså...


Men fy vad längesen det är! 8 år!!! Det känns som om hoppet från -94 till -02 var mycket längre än -02 till -10...

-94 gick jag fortfarande på Sånnaskolan. Hade nyss börjat mellanstadiet...

Usch...


Om ca 2 månader är det 8 år sen jag flög av hästen och fick 3 sprickor i beckenet... Ajajaj, fy fan vad ont det gjorde.

Det sjuka är att fortfarande, efter 8 år har jag förbaskat ont om det är kallt ute och jag inte har en lång kappa som täcker det...


8 år...

Fy fasen vad längesen... Varför känns det inte så?

Skumt...





Presentation

Omröstning

Skulle du kunna tänka dig att ta hand om ett omplaceringsdjur? (Glöm inte att kontakta mig i så fall www.carolz.se eller carolz_84@hotmail.com)
 Helt klart
 Kanske
 Det beror på
 Antagligen
 Antagligen inte
 Absolut inte

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15
16
17
18 19 20 21 22 23
24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Januari 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Carol'z

Dela

Bookmark and Share

Min Instagram


Skapa flashcards