Det känns väl sådär just nu tycker jag...

För det första har jag blivit av med min bäste vän... Eller blivit av med och blivit av med förresten... Jag har gjort mig av med min bäste vän, kanske man ska säga.

Nja... Det känns väl sådär, måste jag säga...

Näe, nu ljög jag.

Det kännsförjävligt!!! Jag mår inget bra alls av det här...

Men så är det ibland. Man får ta ett par smällar...

Jag vill åtminstone inte vara anledningen till tjafs, ett par emellan.

Aldrig att jag skulle ställa mig mellan. Nej tack.

Och även om jag inte ställer mig där självmant blir det så när den ena kommer till mig för att snacka, och sen inte vill att jag berättar för den andra att han är här...

Då får jag skiten för det...

Nej tack.

Men fan vad synd.

Du kommer saknas mig länge, länge...

Sen blir ju inte saken bättre av att världens goaste Håkan åker till Afghanistan imorrn bitti...

Var där ikväll och tog en fika och småpratade lite.

Jag tycker egentligen att det är lite häftigt med militärer, och stormtrivdes när jag fick testa uniformen lite...

Men ändå..

Det är Afghanistan, för sjutton gubbar!!!

Kalla det vad du vill, men du åker ner till ett krig. Du åker ner som soldat och vad som helst kan hända. Kock eller inte!!

Måtte faen själv ta dig om du inte kommer hem helskinnad   

Jag vill ta fler fikor, ge fler ridlektioner... Ja...

Så nu ser du till att ta hand om dig där nere!!

Själv funderar jag på att dra runt på turné och påverka alla så att vi får till ett beslut på att hämta hem våra pågar därifrån!

Inte bara för Håkans skull, men jag anser att det finns många anledningar till det.

Det är en NATO-ledd  operation, NATO är i krig...

Sen kan man kalla det vad man vill, att svenska soldater gör.

De styrs ändå av den krigande nationen...

Ahh... suck...

Ja, det känns allt lite jobbigt just nu...

Allt kommer på en gång på nåt sätt.

Men så brukar det vara.

Det löser sig...