Nu är hon trött på skiten.

Varför ska hon ligga på CSK till ingen nytta och ha ont?

Då kan hon lika gärna ligga hemma och ha ont, resonerar hon...

Jag håller fan med!

De gör ju inget ändå...

Proppa i sig smärtstillande gör hon lika bra himma!

Hon hade lite ont när hon skulle åka hem, men hem skulle hon!

Så Andy hämtade henne...

Hon blir så tacksam för minsta lilla, och tjatar om hur snälla vi är hit och dit...

Vad hon inte förstår är att vi inte hjälper till för att vara snälla utan för att vi vill!!

Det är ju min mamma för tusan!

Jag VILL ju göra allt jag kan för henne!

Andy känner likadant. Han känner ju lite att hon är hans mamma också... Så det är ju inte så konstigt om han också vill hjälpa till...

Man kan ju alltid hoppas att hon känner sig lite piggare av att komma hem...

Så nu får vi se hur det går.

Permission över helgen är ju alltid nåt!

Idag var första gången jag sett mamma utan hår...

Hon har ju fått en stilig peruk, som alla cellgiftspatienter får, så man har inte märkt det innan.

Men ikväll när vi var hos henne blev hon varm, så hon slängde av den!

Lite chockartad upplevelse måste jag säga... Man ser ju så mycket sjukare ut utan hår på nåt sätt... Så litet hennes huvud är... Undrar hur mitt hade sett ut...?

Lite fjun har iaf vuxit tillbaka på henne, så det kommer ju...

Hon blir säkert jättefin snart igen   

... blev det idag.

Andy hämtade mig, så körde vi upp till mamma med den där boken, så hon har nåt att göra om dagarna.

Hon är så söt...

Hon hade köpt en liten glasängel till mig, för hon tycker att jag är det som kommer varje dag   

Det är inget att vara tacksam för egentligen tycker jag...

Mår mamma dåligt är det klart att jag kommer!

När jag legat på sjukhus har hon varit hos mig!

Nedrans läkare... Hon har ont varannan dag och mår bra varannan...

Det börjar bli dags att sätta fart på dem snart!

Smärtan har fått ytterligare en förklaring nu...
Tydligen ska kroppen ha vant sig vid att få cellgifter vid en viss period, i hennes fall var 4e vecka. När det då inte kommer (eftersom hon är friskförklarad) protesterar kroppen såhär....
Jag tycker det låter skumt... Cellgifter syftar ju till att döda sjuka celler, varför skulle kroppen vilja ha något dödande i sig?
Ahh, jag fattar inte... Tycker mest det låter som dumma bortförklaringar...

Det enda rätta hade varit att sätta henne i transport till Lund och låta dem göra en kontraströntgen snarast möjligt!

Men nej...

Vi förvarar henne här, proppar henne full med smärtstillande också skiter vi i vad som händer... Vi gör det lätt för oss...

Är det så man ska tolka det?????

Idag körde jag uppom mamma en runda efter jobbet.

Eftersom det inte var besökstid fick vi träffas utanför istället...

Vi kom fram till att hon nog inte kommer hem imorgon, utan får bli kvar ett par dagar till... Så jag får köra upp med en bok till henne imorgon, tror jag...

Häromdan när hon hade så ont berodde det på att sköterskan gett henne fel medicin!!!

De har dubblat dosen morfin nu, så pillerna ska vara dubbelt så starka.

Eftersom de inte hade de starka hemma skulle hon ha dubbel dos av de svaga.

Men det hade missats!!!!

Inte undra på att hon hade ont!!!

Vad är det för personal?!!!

Men sen tänker jag... Att om det hade varit tvärt om, och hon hade fått för mkt hade det ju inte heller varit bra, så sköterskan tog väl det säkra före det osäkra...?

Men ändå...

Det är för dåligt!

Och det uppdagades inte förrän på ronden heller!!

Då fick doktorn reda på det av en slump, och sen hoppas jag att sköterskan fick sina fiskar varma och att en avvikelse skrevs på det hela!

Faktum kvarstår; mamma har ont och de gör ingenting... ren förvaring alltså.

Ska det fortsätta så tills hon ska till Lund den 6/10?!

Känns som om det är dags att kontakta patientnämnden snart....

Idag hade hon ont igen...

Tydligen förklaras det hela med någon form av förstoppning, som morfinet ställer till med...?

Varför hjälper då inte de dropparna hon får för magen?

Jag har inget större förtroende för läkarna där, känner jag...

Det är precis som om det bara är någon slags förvaring tills hon ska till Lund på torsdag...

Ja, jag vet inte... Dåligt är det iaf...

Idag var mamma lite bättre.

Vi mötte henne utanför CSK en stund innan vi skulle köra till Vånga och köra cross eftersom vi gjort ett litet ärende till henne   

Skönt att det går på rätt håll.

Då var det kanske bara urinvägsinfektion iaf?

Näe, hon blir inte bättre.

Hon har ont hela tiden...

Stackars mamma...

Och fortfarande gör de inget på CSK... Vad är det för läkare??

De kan väl åtminstone kolla?

De kan väl inte bara anta att det inte är cancern igen?

De kan väl åtminstone kolla?!!!!!

Igår ville mamma inte ha besök på sjukhuset...

Hon orkade inte...

Hade för ont...

Så vi körde dit idag istället.

Stackare, där får hon veta att hon är frisk, också går det inte mer än 2 månder så får hon ont igen!!

Det verkar som om det är en urinvägsinfektion som spökar. Pencillinen hon fick via vårdcentralen hjölpte inte, så nu har de tagit fler prover på CSK och satt in en annan...

Hoppas att det hjälper...

Tycker ändå det är konstigt att de inte slänger in henne i röntgenapparaten och kollar för säkerhets skull... Det kan ju vara cancern som är tillbaka?
Alla andra som kommer in och har ont åker ju in dit... Men inte mamma...

De tar lite för lätt på det hela, tycker jag...