En som inte fått så mkt uppmärksamhet i bloggen är Shiny.

Det beror på en sak enbart.

Jag har varit en dålig mamma  

Sen hon flyttade till Viby har det inte blivit så mycket ridning av...

Jag trodde där skulle finnas massor av bra vägar, men icke! Naturreservatet är avspärrat, så om man vill rida finns 2 alternativ.

Inne i kvarteren eller paddock...

Inget av det tilltalar mig direkt.

Både jag och Shiny är skogsmullar och gillar inte att skrutta runt i ringar...

Resultatet blev att fina Shiny med sina snygga muskler återgick till den åsneform hon hade när jag tog över henne för 9 år sen...

Stallet blev en börda... Eftersom jag inte fick det roliga med ridningen var det mer eller mindre enbart jobbigt att åka dit för att göra "de tråkiga måstena"...

För ett tag sen fick iaf Surre reda på att det kanske fanns en ledig stallplats i Trolle Ljungby, så jag tog mod till mig och ringde... Jag hatar verkligen att ringa till folk jag inte känner... Eller folk över lag...
Jag ringer i regel ingen alls, mer än pappa och Andy, hehe!

Det skulle ju va så pinsamt om den man ringer frågar "vilken Caroline???"

Jag skulle väl närmast dö, så pinsamt det skulle vara!!

Iaf tog jag mod till mig och ringde Martina...

Det var ju en jäkla tur!!!

Shiny flyttade i slutet av mars och har blivit en helt annan häst  

Jag har hittat tillbaka till glädjen med att ha häst!

När jag skulle sätta igång henne igen gjorde jag som för 9 år sen...
Jag fick då rådet att skritta långa turer med henne...

Såhär 9 år senare och med mig vägandes 15 kilo mer var det ingen bra ide... Hon fick en muskelknuta  

Så under 2 veckor blev det massage, stretching och promenad i grimskaft...

Förra veckan provade jag rida 10 minuter.
Det gick bra, så jag tog 15 minuter resten av veckan.

Det är så härligt!!
När hon var öm vippade det på fel håll, så att säga... Jag guppade höger-vänster på ryggen.

Nu guppar det fram-bak och upp-ner, som det ska  

Fördelarna med nya stallet är många.

 - Vi är ett bra gäng tjejer i ungefär samma ålder.

 - Istället för stallmöten blir det tårtätarkvällar och andra trevligheter.

 - Alla hjälps åt. Om man är i stallet samtidigt som någon tar in hästarna är det en självklarhet att man hjälper till... Det har jag aldrig varit med om innan... Innan kanske man tog in sin egen häst... På sin höjd...

 - Det finns hur många ridvägar som helst. På alla möjliga håll.

 - Man slipper mocka bajs i hagen eftersom den är så stor.

 - Hagen är nästan lika stor som den 9 hästar delade på i förra stallet, så de har gott om gräs.

 - Alla fyller på vatten i hagen, så en slipper göra det alltid.

 - Man kan alltid få råd av de andra tjejerna!! Som nu med muskelknutan... Martina tipsade om hur jag kunde använda linimentet. Therese tipsade om ett program hon hade fått till sin häst när han skulle sättas igång efter sin skada. Elin och hennes kompis visade en massagemetod som gjorde susen.

Shiny är min första egna häst, så jag kan ingenting om skador och sånt... Då är det superskönt att det finns duktiga tjejer som kan lite mer och kan komma med tips!

Överlag är det en positiv stämning i stallet. Inget tjafs och annat trams.

Idag ser jag fram emot att åka dit, och tiden springer iväg när jag är där.

Andy behöver inte följa med längre... I det andra stallet var han alltid med för att det skulle gå fortare, nu uppskattar jag timmarna jag spenderar där själv och han hänger bara på om vi ska någonstans efteråt eller har varit någonstans innan.

Det i samband med att han återupptagit innebandyn har gjort att vi kommit varandra närmare på något sätt.

Man behöver vara ifrån varandra ibland!

Kort sagt:

Att byta stall var det som startade en positiv spiral på alla sätt.

Det bästa som hänt på länge