Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Caroline Olsson - 23 juli 2015 21:00

This is no vacation!!!   
Andra semesterdagen har varit heeeelt katastrof, alltså!


Martina, Anders och Frida ville till Ullared och jag tänkte att det var 3 år sedan jag var där, så varför inte?

OK.

05,30 skulle vi köra   
Jag är fruktansvärt morgontrött, så jag tog med en kudde och tänkte vila i bilen.

Men icke... Frida tyckte det var hemskt roligt att tjoa och skrika så att det blev omöjligt...

Så fort jag var på vippen att slockna vände hon sig om och vrålade "WHOOOOOOOOOP!!!!"

De andra fnissade, och till sist kröp mitt usla morgonhumör fram.

Jag fräste, halvsomnade och sen var vi framme! Ingen vila....


Efter ett toabesök tog vi oss in.

Ingen kö, det var iaf positivt.

Ner på djuravdelningen, upp en runda, alla delade på sig, tillbaka en sväng, tillbaka på andra hållet en sväng, runt bland kläderna en timme utan att hitta något, och när jag gått förbi samma jacka ca 15ggr tröttnade jag.

Jag gick i cirklar...


Fick tag i Anders & Martina och gick en sväng med dem.

Mat.

Konstaterade att alla hade hittat en massa saker och att jag behövde guidning för att hitta något.

Ja, det märktes att jag inte var den mest luttrade besökaren där.

När jag kom tillbaka till sminket var där så knökat med folk så det gick knappt att gå där!!

Tvärnit. Ser mig omkring och inser att jag ska vara lycklig om jag ens kommer ut härifrån  


Det ska jag bara säga.
Att 3 år räcker inte!
Jag åker inte till Ullared på minst 5 år nu!

I fortsättningen skickar jag bud med de som ska dit istället. Mycket bättre! Då får jag sovmorgon & slipper yra omkring i cirklar   


Jodå så att...

Såhär mycket handlade jag...   


 


#Ullared #Semestermardröm

Av Caroline Olsson - 18 juli 2015 21:45

Aousch, jisses...
Idag har jag INTE mått så bra...


Igår vankades det Östersjöfestival med tjejerna, och jag var trött och ville egentligen mest hem och slänga mig i gungstolen med min bok   

Men... Jag hade sagt att jag skulle med, så det var inget att be för!
Efter en stund hos Frida kände jag att jag var redo att lägga mig på hennes soffa för en liten power-nap.

De andra hade en myyyyyycket bättre lösning - drick mer, så du kommer igång!   


Jo, jag provade det, men det hjälpte föga.

Tjejerna dansade på lite och jag satt och halvsov, hehe   

 

När jag fortfarande sneglade på soffan med längtansfull blick efter 2 drinkar och någon cider till, kom de på en ännu bättre lösning!
-Ta en re-charge!!

Hmmm, ska man blanda de med sprit, verkligen??

Ähh, det är väl mest vitaminer och koffein, och så många redbull-vodka jag svept ner i mina dagar, ska väl inte det vara något problem...? Hehe.... Ehh.... Ähh, vi prövar   


Det funkade lite halvhyfsat faktiskt!

Lite piggare blev jag, och då kom Martina och tyckte att det skulle tas bilder och skickas till någon särskild, men det skippade jag, hehe! Det där med fyllemeddelande och fylleringningar har jag aldrig ägnat mig åt, så det fick vara.

Vi la ut den på fb istället   



Det var ABSOLUT inte jag som spillde på skjortan, vill jag bara påpeka!

Det där glaset med inbyggt sugrör spottade på mig! ABSOLUT var det så, och ABSOLUT inget annat!

That's my story, and I'm sticking to it!


De andra trodde inte riktigt på mig, men så var det iaf!

Kolla, sicken fläck jag fick, rätt på hyllan!!   

   

Vanish is da shit, för den delen.

Tvättade den innan idag, och den blev som ny! Inte ett spår av Bacardi breezer finns kvar!   


När det var dags för åkturen till Karlshamn mådde jag sådär, måste jag medge... Jag mådde ganska pyton, faktiskt.

Jag brukar klämma 5 cider, och sen räcker det, men i ett försök att bli lite piggare blev det 5 cider, plus någon till som jag fick av Martina, plus en piggelin-drink, plus en eller två passoa-drinkar   


Aja... I någon rondell stannade vi för kissepaus iaf.

Alla drällde ut ur bilen, 4 brudar, och Anders som körde satt snällt kvar och väntade   


Ja, jisses...

Vi var i stan en stund, och sen åkte vi hem igen... Vi var nog alla ganska bra i gasen, och lite sletna...


Imorse, eller nä... I eftermiddags när jag vaknade var jag sjukt sleten... Jag mådde illa och var vansinnigt sugen på Coca Cola!!!
Gissade att jag ICKE var i stånd att köra än, så jag letade fram solkrämen och drog fram solstolen för att läsa en stund.

Just som jag hade krånglat mig tillrätta kom VÄRSTA regnmolet....   

Så det var bara till att packa ihop igen och ta in hunden!

Då gav jag upp och körde iväg.

Eftersom jag hade sovit till middag var ju klockan ganska mycket, så jag tänkte att det nog gick bra.

Jag kunde åtminstone gå på rak linje och peta mig på nästippen med stängda ögon, hehe!


Sprunget ur ingenting fick jag ett ryck!
Jag samlade ihop pantflaskorna (OK, inte alla, men en del... 6 påsar!!!) och slängde in i bilen.

Tog mitt medborgerliga ansvar och pantade skiten. Drygt som fan, men hey! Jag fick 173kr ut av det, inte fy skam!

Dessutom gjorde jag en insats för miljön... Tänkte på den där radioreklamen "Visste du att 3 pantade burkar ger lika mycket energi som det tar att......."   ja, leta solresor i ett par timmar eller vad de nu säger.

Duktig kände jag mig, som utsatte mig för det, baksmälla och därtillhörande ulkningar till trots.

Fördelen med att det numera är mest vattenflaskor, och inte så mycket läsk är dock att pantningen inte blir i närheten så rälig som annars   


Så handlade jag lite, körde hem och bakade fröknäcke!

När de stod på tillagning i ugnen såg jag mig omkring... Fyfasen vad där såg ut!!

Ett riktigt bombnedslag hade jag i köket!!

SÅ jag satte igång radion och gick loss.


Så jäkla skönt nu efteråt.

Som jag har myst i gungstolen!!
Jag köpte en ny lampa idag, det var det jag egentligen skulle ha eftersom den gamla smällt!
Nu har jag precis läst ut min bok, ätit upp en plåt fröknäcke och sörplat i mig en Cola.

Luktar gott gör här också, av både bak och nystädat   

En riktig myskväll blev det, och det hade jag bannemig förtjänat!


#Östersjö #Festival #Östersjöfestivalen #Re-charge #Fröknäcke #PantaMera #Fest

Av Caroline Olsson - 16 juli 2015 22:30

Äntligen är takhelvetet klart!!

Snickarna blev klara tidigare idag och rev ner ställningen.


Efter jobbet kom pappa och brorsan med släp och hjälpte till att packa på ställningen så att pappa kan köra och lämna den imorgon!


Ställningen har varit ett kapitel för sig.

Sjukt arg har jag varit...

I förra veckan ringde jag Hyrhöjden och bokade den. Jag sa hur mycket jag behövde och killen där ringde tillbaka efter en stund och berättade att ställningen fanns på lager, men att jag inte alls behövde så mycket som jag sa... Det räckte med lite mindre delar.

"Jaha, vad bra. Ja, du kan ju det här" tyckte jag.

I måndags körde pappa och hämtade den i Sibbhult, där de beställer ställningarna från.

Jag hade såklart förberett snickarna på att jag fått färre delar än jag trott, och mycket riktigt hörde de av sig vid 11-snåret och sa att det behövdes mer...   


Jag blir så jävla arg!!!
Det är jag som räknat på allt annat material. Jag som räknat på brädor, färg, fan och hans mormor kan ju därmed inte vara helt tappad bak en vagn!
Men då sitter där en gubbsjuk jäkla gubbe och virrar på huvudet, säger "t,t,t,t,t,t" och tänker att såna här grejer klarar inte en liten flickesnärta av! Nej, nej. Han kan förstås det här myyycket bättre, jag menar, han har ju trots allt en dinge-dongare mellan benen.

ELLER????!!!!   

Bahh!!!
Så när jag ringer dem svarar en annan kille som berättar att han jag pratat med har semester.

Men det är inga problem att lägga till fler delar på beställningen.

- Toppen, tack. Då skickar jag bort pappa att hämta delarna som saknas.

- Javisst! Eller vänta.... Var det den där Hakin?
- Ja, precis.

- Aha... Du, den beställningen läggs in i ett annat system, och det har jag inte fått upplärning i...

- Nähä, det var ju tråkigt. Men jag behöver delarna ändå... Skulle faktiskt haft dem redan från början.

- Ja, men du! Jag ska ändå prata med honom om ett annat ärende, så jag ringer honom, så hör jag av mig sen.

- OK. Jag har släpet till kl 16, så jag kör gärna och hämtar delarna innan dess.

- Ja, jag ringer honom direkt!

- OK. Tack sålänge. Hej hej!


16,30 tittar jag på klockan och inser att pappa lämnat tillbaka släpet och dessutom stängde de 16,00.

Jahopp. Ringer snickaren och säger att vi får skjuta på det. De kan ta ledigt på tisdagen...


Tisdagen går fram till ca kl. 10.

När jag fortfarande inte hört av dem ringer jag igen.

- Ja, just det! Jo men det kan ni köra och hämta. Han sa att han hade meddelat dig det igår.

- Jaha... Hur då? Jag har inte fått svar på mailet jag skickade till honom, har inget mail i skräpposten, inga missade
   samtal, inga röstmeddelanden och inget SMS...!  Men skit samma. Då kan vi alltså köra och hämta delarna nu?

- Ja, du... Jag ska bara kolla med honom en gång till. Jag hör av mig om en stund.

- Jaha.... Hej hej...


Lite senare ringer han och säger att jodå, det är fixat. Vi kan åka och hämta grejerna.

Jag ringer pappa som hyr släp IGEN och kör mot Sibbhult.


Efter någon timme ringer pappa

- Hej Pärlan! Jag står här i Sibbhult, och de vet ingenting om några ställningar...?

- *suck* Säg till dem att jag har pratat med M på Hyrhöjden som har pratat med J som har semester, men sagt att
   han meddelat dem.

Sorl i bakgrunden, pappa och gubben på Skagerholms mumlar, och jag ser för mitt inre hur han kliar sig i pannan.

- Näe, han har inte hört något... Men delarna finns här.

- Ja, ta delarna nu så reder vi resten sen, säger gubben som kanske är den andra gubbsjuke drullen som slagit sitt kloka huvud tillsammans med han på Hyrhöjden, och gemensamt, 2 karlar förstått sig bättre på det där med att räkna på material än den dumma flickesnärtan som till syvende och sist faktiskt hade rätt.


Idag vid lunch messade snickaren att de var klara och började riva ställningen.

Det var minsjäl snabbt jobbat, må jag säga!

Lättnaden som sköljde över mig var påtaglig.

På något sätt blev dagen ljusare, livet lättare och luften lättare att andas.

100kg lyftes från mina axlar, och lycka är ett understatement av mitt känslotillstånd.


ÄNTLIGEN är det klart.

Det som skulle blivit klart v.29 2014, blev klart v.29 2015.


Så mycket skit som varit sammankopplat med det här jävla takhelvetet alltså!

Alla ändlösa diskussioner långt ut på nätterna

- Då skiter jag i taket!!
- Jamen gör det då, så lejer jag bort det. Ta dina saker och försvinn.

Blablablablablablablabla....


Och efter att det var påbörjat. Taket låg öppet...

- Då skiter jag i taket!!
Panik!! Tänk om det börjar regna, allt vatten rinner in. Kan en byggare komma sådär på stört?? Men ändå samma svar

- Jamen gör det då, så lejer jag bort det. Ta dina saker och försvinn.


Och efter att takpannorna kommit på

- Då river jag ner allting igen!!

Panik!! Fatta vad dyrt materialet var, och jag var så stolt över att inte ha lånat en krona, utan sparat ihop till allt.

Men ändå samma svar

- Jamen gör det då, så lejer jag bort det. Ta dina saker och försvinn.


Diskussioner fram till 04 på nätterna, sömn till 05, vakna 05 av att han tafsar.


Fyfan, vilken tid...

Och nu kan jag ÄNTLIGEN släppa den!

Nu finns ingenting som påminner om honom.

Ingenting som hänger över mig.

Ingenting som plågar mig.


Det tog ett år, men nu är skiten över.


Hallelujah moment!

 


Efter stall och annat fix hade jag fortfarande energi kvar, så jag kopplade huliganen (Nick) och SPRANG en runda med honom!!    Riktigt skönt var det också, minsann!
Nu har jag precis kommit ur duschen och satt mig i soffan.

Jag kan fortfarande inte duscha med stängd dörr, men å andra sidan kanske det kan kvitta.

Det kommer en dag, det också.


#Snickare #Vindskivor #Hallelujah #Springa #Byggställning #Dinge-dongare #Gubbsjuk #Flickesnärta

Av Caroline Olsson - 15 juli 2015 17:30

Jisses, vad jag har skrattat idag!!

Jag vet inte vad det är, men gissar att det kan bero på att snickarna är i full fart med det sista på vindskivorna.

Det är en oerhörd lättnad att få taket klart, och det gör väl att man blir lite lättare i sinnet... Kanske...


Det började på fikan imorse...
Jag kommer inte ihåg hur vi kom in på det, men det var något om knästrumpor eller stödstrumpor ellet nåt, och då kom jag såklart att tänka på helgens träff med min vän; ni vet han som är så få förunnad   


Jag började fnissa, fast att jag försökte kväva det, och kände hur jag blev röd om kinderna.

Det såg kollegorna såklart och tittade på mig med förväntansfulla blickar.

De vet att när jag blir röd i ansiktet är det han som är på tapeten, och säkert något jag gjort som man kan skratta åt, hehe!
Som den gången jag berättade att jag rakat benen i badkaret kl. 01 på natten för att jag skulle hämta honom på någon fest, och tänkte att det var bäst att ta det säkra före det osäkra   

Det låter kanske inte så roligt när man läser det såhär, men jag är ganska bra på att berätta mina historier, och grimaserar och nyttjar kroppsspråket, så det blir liksom lite extra roligt...


Så jag fick såklart börja berätta om helgens händelser...

I stora drag kan man säga att jag blev positivt överraskad av hans sätt att "ta kommandot". Det fanns inget utrymme att tro att han inte ville något. Jag behöver tydlighet, så det var finemang!
När han kysste mig i soffan hann jag tänka "Va? Jaså? Jaha? Ja, för fan!" sen tänkte jag inte mer.

Fast att det var tänt överallt, så där blev jag positivt överraskad av mig själv också, minsann!


Så till knästrumporna...

Efteråt tittade jag på mina ben och upptäckte att jag ännu hade knästrumporna på mig, hahaha!!
Det var ju inte särskilt snyggt, hehe!   

För att det inte skulle bli pinsamt fick jag ju skämta om det istället.

Så jag lyfte mitt ena ben högt i luften, och sa "Haha, fan vad sexigt att jag har haft knästrumporna på"

Han svarade "Ja, det var lite tantigt, faktiskt, höhö"

Sen fnissade vi nog lite, båda två och jag blev iallafall röd om kinderna, haha!!

Aja, jag bjuder på den    


Ja, vad fan... Jag gillar inte att gå helt barfota i skor, och tjocka strumpor är inte så snyggt till pumps...

Knästrumpor it is!

Dessutom hade det inte varit så mycket sexigare med vanliga strumpor faktiskt... Undrar om han hade det på sig förresten?? Hmmmm....   


Jisses, vad vi skrattade åt det på fikan, haha!
Såklart kom jag också att tänka på en annan gång i samband med det...

På tal om kyss i soffan...

Historien handlar om en viss polisstudent som jag lite lagom trevligt men bestämt avspisade och skickade hem när han trodde något annat.

Den skriver jag inte om här igen, men leta upp inlägget som heter "Att bli insläppt", publicerat den 21/10-2014 här på bloggen. Ganska rolig historia, det också, faktiskt!   


Så vi skrattade åt det också!
Lite värk i magen hade vi när vi hade fikat klart   

Faktiskt kom jag på att jag i det inlägget också nämner den här killen. Kan det vara ödet??   



Strax efter lunch skickade Martina en bild på väskor.

De var på Kiviks marknad, och jag blev genast avis! Jag ville också dit, men ingen hade tid igår, och idag stängde de kl. 17, och jag jobbade ju   

Varje år åker jag till Kivik och köper bigarråer och en väska för 100kr! Är de inte dyrare så kan man ju köpa sig en om året, tänker jag   


Martina hade såklart en lösning på G och ringde strax på Face-time, så att hon kunde filma väskorna och jag var en liten stund nästan med på Kiviks marknad, fast att jag egentligen satt i ett tyst rum på Rådhuset


Det blev ju faktiskt en ännu bättre lösning, för på så sätt slapp jag dit och trängas, men fick ändå min väska, och dessutom hemlevererad   

Hahaha, de är för roliga! Men visst, varför inte nyttja den teknik som finns??
Vi skrattade gott åt det också   


Ja, jisses...

Nähe, nu ska jag köra bort till stallet och hämta min väska. Hoppas den är lika snygg IRL som på film!
Vindskivorna ser ut att kunna bli klara innan helgen dessutom!
Om jag är såhär lätt i sinnet redan nu, hur ska det då bli när det är klart??   


#Kivik #marknad #KiviksMarknad #Face-time #knästrumpor #polisstudent #ödet #FåFörunnad

Av Caroline Olsson - 11 juli 2015 20:45

Åh, vilken bra helg jag har haft!


I fredags startade jag inte ens TVn!
Jag satte mig i gungstolen med en bra bok och Bailey i knäet. SÅ mysigt   

Det blir lite semesterkänsla, tycker jag, när man kan sätta sig i flera timmar och mysa med en bra bok.

 


Alldeles försent kom jag i säng, men den var ju så spännande!
Karin Wahlbergs Tröstaren är det förresten, om ni vill ha ett bra boktips!   


Idag gick jag upp tidigt för att åka till Falsterbo med tjejerna.

Martina och Frida hämtade mig hemma för att spara tid så Nick inte behövde vara ensam en minut längre än nödvändigt. Det skulle bli en tillräckligt lång dag ändå...

På vägen plockade vi upp Vickan och sen körde vi.


I över en timme satt vi i bilkö i Falsterbo! Jisses...........

Jackorna tog vi med oss från bilen, eftersom vi skulle vara där hela dagen  & räknade med att det skulle svalna av framåt kvällningen. Dessutom var det molnigt och inte alls väder för att gå utan   


Lite senare blev det dock varmt och skönt, så jackorna åkte av, något jag senare fick ångra...

Jag smorde inte in mig med solkräm eftersom det inte behövdes till en början. När jackan senare åkte av tänkte jag att det nog bara var tillfälligt.... Men det var det visst inte!

Jag brände mig rejält!   


I år hade vi läktarplatser. Skönt att ha en reserverad plats att kunna sitta på om man blev trött i fötterna, och dessutom var det ett par saker vi ville se.


Jag hittade precis det jag skulle ha, varken mer eller mindre.

En ny stalljacka och ett par nya stallskor. Precis likadana som mina gamla, fast hela   


Derbyt var roligt att se, och kamelracet hade vi sett fram emot!

Vi hade nog lite för höga förväntningar på det där kamelracet för den delen... Trodde ju att det skulle vara ett riktigt kamelrace, sånt som man ser på youtube, hehe!
Dock var det bara 2 kameler från Orust, och några hästryttare som skulle försöka få fart på dem...
Men det var ganska roligt ändå   


Det blev en lång dag, och jag har nyss kommit hem. Jag är egentligen sjukt trött och tänker mig att dimpa ner i gungstolen med boken igen, en sval dusch och ett glas vin; men så fick jag en idé alldeles nyss!!

Om man skulle................................


 #KarinWahlberg #Tröstaren #FHS #Falstebo #FalsterboHorseShow #Kamelrace #Derby

Av Caroline Olsson - 8 juli 2015 22:15

Igår på frukosten sa någon att det öppnat en ny glassbar med Otto-glass i stan, ganska nära jobbet.

Jag tyckte direkt att vi skulle gå dit på eftermiddagsfikan, men de andra var mer tveksamma...


Kenneth var såklart på! Jag gillar honom, han är med på alla mina idéer   
Dessutom shoppar vi. Jag följer med honom och väljer kavajer och han följer med mig och tittar på skor. Perfekt   


När det blev dags för fikan försökte jag med Henrik, som inte var särskilt svårövertalad.
Han pratade med drömsk blick om Ottos blåbärsglass, och jag sa att "Det måste de väl ändå ha?? Kom igen nu!"

Kenneth hjälpte till lite "Aaaa, ska du inte följa med ändå...?" Varpå Henrik föll för vår lockelse   

Övriga bangade, men vi gav oss ut på jakt efter en rejäl eftermiddagsglass!
Inte gick det fort, inte. En ensam jänta försökte jobba undan ett 10-tal kunder och räkna på miniräknare hur mycket det skulle kosta. Hon gjorde sig ingen brådska, och  jag gissar att i hennes CV står det allra överst "Mycket stresstålig", för hon såg inte det minsta jäktad ut.

Efter en stund kom så en annan tjej. Hon hade helt säkert varit och nallat på bären, för läpparna var röda så att det lyste minst ner till Åhus, vilket såklart både jag och Kenneth uppmärksammade och kommenterade lite diskret   


Henrik fick genast syn på skylten "SLUT" rakt över blåbärssmaken och såg aningen olycklig ut...
Ett sting av skuldkänslor sköljde över mig; det var ju den där smaken han såg fram emot... I övrigt var han inte så sugen... Stackarn!

Dock hittade han någon annan smak, och jag och Kenneth hittade våra.

Skuldkänslorna växte sig ännu större när Henrik dessutom betalade för hela sällskapet, han som inte ens fått sin favorit! Stackarn!

Ahh, han såg rätt nöjd ut ändå.

Glassen avnjöts på vår fina uteplats på sjätte våningen. Det enda positiva med det här skrytbygget, enligt mig själv...


Så idag fick jag ännu en lysande idé på frukosten (Varför kommer de alltid fram då?? Halvsover jag än, och drömmer??)

"Oh, vi skulle kunna gå till Balkony och äta en gyrossallad!!! GUUUD vad gott! Och går vi dit så motionerar vi ju av det onyttiga samtidigt!! "


De flesta glodde på mig som om jag var helt tappad bakom en vagn... Det är ju närmare 2km dit och tar sin stund att gå... Nästan alla virrade på huvudet, nästan alla, men inte Kenneth. Han var på!   

Vi satte fart och gick.

På 10 minuter var vi framme, så vi knatade på ganska bra får man väl säga   

Vi fick våra sallader som vi kastade i oss, och sen gick vi tillbaka!
Solen brände på oss, och jag som hade jackan på mig blev rätt svettig, må jag säga, hehe!

Eftersom detta var ett infall, och inget planerat, hade jag inte gympaskor på mig, utan mina finskor, ganska stela kängor... Så lite blåsor har jag allt under fötterna! Nu blir det gympaskor resten av veckan, så fötterna klarar sig i Falsterbo hela lördagen!

Ikväll kom Rebba på krängarkväll, vilket ju kändes OK eftersom vi motionerat på lunchen och dessutom bara ätit sallad   
Såklart handlade vi alldeles för mycket godis, så jag har hela skåpet fullt igen... Jag som aldrig har sånt hemma längre    Får väl se om jag lyckas avstå frestelsen... Kan ju vara ett bra test av självdisciplinen, hehe!

Det var som vanligt härligt att träffa Rebba!
Vi kollade på Hemnet efter hus till både mig och henne & Johanna, slötittade på nåt på TV, krängde godis och traggade om livets alla skeenden.

Lite gammalt, lite nytt.


Rebba är en såndär riktig kompis, som det inte märks att man inte pratat med på länge.

Ofta blir det lite stelt till en början när man träffar någon man inte pratat med på ett tag, men med Rebba är det som om det var igår. Direkt en varm kram och ett stort leende.

En genuin känsla av ömsesidig uppskattning.

Vi pratar om roliga och sorgliga saker, gnäller och dömer, skrattar och flamsar.


Det borde vara alla förunnat att ha en sådan vän. Den där som allt är naturligt med.

Jag har turen att ha flera sådana i min närhet, och det är jag sannerligen glad över.

  

Av Caroline Olsson - 5 juli 2015 23:45

Hjälp, vad varmt det har varit idag!!

Jag ville till stranden, men Martina och Anders skulle till Eko, och då insåg jag att det behövde jag också...

Fast att jag hade kjol och en tunn tröja blev det genomsvettigt!
Först till ByggMax för att inhandla plankor till en ram som Anders skulle fästa partytältet i.

Där hade en gubbe halvt om halvt huggt av sig foten med något, så det var en stor pöl med blod på golvet.

Senare såg vi honom sitta i bilen med foten uppe och fullt med torkat blod som runnit trots omslaget... Han såg ganska blek ut, stackarn... Men man får fan ha vett att passa sig om man är i en sådan affär!   



Vidare till Eko, där jag köpte en ny krubba till Shiny. En med bottenplugg så den kan diskas... Hon slabbar så jäkligt, så det är ett måste, har jag upptäckt   


Eftersom det varnades för åska strödde vi upp boxarna så vi kunde ta in hästarna under natten.

SHIIIIIIIIIT vad varmt det var!!   


Vi hade egentligen bestämt att vi skulle gå på Kjugekull på kvällen, men det var så jäkla varmt även senare, så när jag körde hem med hundmat, kattmat och resten av de svintunga grejerna passade Anders och Martina på att tända grillen.

Jag bytte om till klänning och korta shorts med bikini under eftersom vi tänkte åka och bada med Sonny sen.

Dock frös vi när vi hade ätit klart, så vi bestämde oss för att hoppa över det.


Rätt som det var messade Frida och undrade om vi ville gå en runda i Tosteberga istället.

Jag hade min halterneck-bikini, och med F-kupa blir det ganksa tungt för nacken om det är tal om lite längre stunder. Särskilt om man inte ligger ner, utan står upp så all tyngden hamnar just där   

Bara ben och flip-flops är ju inte heller någon höjdare när man ska gå i högt gräs.........


Skor och strumpor har jag och Martina samma storlek i, så det löste sig snabbt. Byxor är däremot värre...

Martina är väl typ hälften så stor som jag och Frida, och Frida hade inga extra med sig heller.


Efter en stund kom Martina med segerviss min.

Hon hade hittat ett par tights i strl 40/42. Vi fick chansa.... Och minsann!! Det gick   


Klockan var redan 21,45 när vi kom dit, så lite halvmörkt hade det hunnit bli.

Därför tänkte vi ta den korta rundan på 1,2km... Men mitt på stigen stod kossor, så vi fick ta den lite längre rundan på 2,5km!


Överallt fanns det kossor på de olika ängarna.

Utanför sitter en skylt som berättar att de finns där och att de "oftast är fredliga" men att inga garantier lämnas, hahaha!!

Ähh, vi gick en bit ifrån dem och de brydde sig inte särskilt om oss.

Till en början.


Vi fick syn på vattnet och var tvugna att känna på det.

Ruggigt mycket alger, men ganksa varmt ändå!
Såklart skulle jag testa att klättra ut på en sten, så det gjorde jag, hehe!
Den värsta fick dock förbli obestigen, men en av dem tog jag mig ut till   

 


Man ser ju att det blivit lite mörkt på bilden, och så långt hade vi väl kommit ungefär halvvägs...


Vi hittade stigen igen, eller stig och stig förresten. Det fanns gott om ko-stigar, så vi fick hålla ögonen på de röda stolparna istället.

Så länge vi höll oss på öppet fält var det inte så farligt mörkt, men plötsligt skulle vi igenom ett skogsparti.

Inte så långt, 30m kanske, men kolsvart såg det ut att vara.

Frida hojtade att hon INTE ville vara sist, samtidigt ville ingen gå först och alltså vara först att möta vad som kunde tänkas stå där inne.

Jag tog täten, och tänkte att jag ser hellre först om där är något, så jag kan vända!

Lite nellor fanns där, och när Martina tände lampan på telefonen fick något djur fart och började föra oväsen.

Ut på andra sidan kom vi iaf oskadda.   


Över en färist och vi andades ut lite efter att ha klarat oss utan kossor. Så långt.


När vi gått en bit såg vi en tjur som stirrade rakt på oss, andra sidan ett staket!
Martina som gick först vände och sprang tillbaka.

Jag vände också, utan att riktigt veta varför.

Frida kom sättandes bakom mig och nästan föste mig framför sig!
Martina hoppade upp på en stor sten, säkert 1,50m hög och när jag kom fram kändes det omöjlig att komma upp på, så jag vände mig om och sa "Nu får ni fan ge er" hahahahaha!!
Frida hade panik och knuffade upp mig, så jag skrapade knäet.

Sen stod vi plötsligt alla 3 uppe på stenen och gapskrattade   


 

Det hade hunnit bli hyfsat mörkt såhär dags, närmare 22,30 så där kunde vi ju inte stanna.

Ingen vågade gå ner och kolla om staketet gick hela vägen eftersom vi hörde flocken galoppera rundor för att leta upp ett hål att ta sig igenom och äta upp oss!!
Ingen trodde heller på mig när jag sa att de är mer rädda för oss än vi är för dem, så vi blev ståendes på stenbumlingen!

Till sist blev det riktigt mörkt, så jag hoppade ner. Vad fan, någon får ju offra sig och jag gillar ju djur   

Tjuren stod kvar och glodde på mig. Kossorna galopperade omkring på sin sida. Tjejerna satt på huk på stenen och fnittrade.

När jag kommit fram en bit såg jag att man kunde gå andra sidan ett par buskar, då skulle kossorna inte se oss.

Nackdelen var att det inte fanns någon stig där, och vi visste ju inte var nästa stora sten skulle komma...

Till sist fräste jag åt tjejerna, trött och mörkt och kossor som glodde på oss. Vad fan, jag ville hem!

"Håll käften istället så smyger vi tysta runt här"


Så fick det bli.

Vi skyndade oss en del, så flera snedsprång blev det.

Efter buskarna var det fri sikt till kossorna igen, men vi såg en färist till som vi satte fart emot.

Jäklar vad vi sprang!!
Just som vi kom upp på färisten hojtade jag "VÄNTA!!! Kommer vi inte in till kossorna här??? De var ju på det hållet!!"

Men nej, där stod bilen och vi var i säkerhet.  Puh.....

Örk, vad svettiga vi var.

Det var verkligen inte tal om någon lätt jogging, utan snarare hysteriskt snabbt. Vi kunde nog fått ett guld i terränglöpning, om det är en gren (?)


Efteråt åkte vi ner till hamnen i Tosteberga och kände på vattnet.

Hade klockan varit lite mindre hade jag inte tvekat att hoppa i. Bikini hade jag ju redan under de andra kläderna.


Nu blir det iaf en dusch innan sänggåendet, för jag är rent genomsvettig!


Ja, jisses!!
Såhär i efterhand, när allt gick bra kan man ju skratta åt det, vilket är precis vad jag har gjort. Hela vägen hem.

Hahaha... "Jag vill inte gå sist" och bara plöjer förbi alla!! (kommer inte ihåg om det var Frida eller Martina som gjorde det.

Sen tjuren och häckandet på stenen, också ilfärden mot färisten, hahahahahaha   


Det här får vi göra om. Kanske i lite mer ljus dock   




#Tosteberga #Tostebergaängar #Tjur #Kor #Kossor #Jagade #Nattapromenad #SpringFörLivet

Av Caroline Olsson - 4 juli 2015 03:15

Ja, jisses sicken kväll! 
Jag flexade hem lite tidigare för att åka till Killebom.

Det blev en drink och någon shot hemma hos Anders och Martina innan vi åkte vidare till Oskar i Sölvesborg.


Väl där slog vi oss ner i soffan, och när vi kom ut i köket för att hämta ny dricka stod där plötsligt en riktig snygging!   


Efter en stund satt så även han i soffan, och sen snackade vi hela kvällen?!

Nu kan man ju undra... Början min karlaskygghet lägga sig???
Eller är vissa undantagna för att de är sjukt snygga? Är jag så ytlig??
Jag har faktiskt ingen aning, men trevligt som tusan var det iaf   


Snart kom Oskar med en kaffe och jag frågade om det var cointreu i det... Nix... Men han vinkade att jag skulle följa med, så det gjorde jag.

I köket kom han med en flaska   

SJUKT gott!! Man ska alltså ha svart kaffe, i med en skvätt cointreu också lite grädde uppe på... SLURP! så var den nere


När vi skulle ut på stan kom jag och "herr snygg elektriker" ifrån varandra. Tja, allt är inte ämnat att ske. Det var en trevlig stund och ett sjuhelsikes framsteg för mig att prata med en karl jag inte känner, så jag var ganska nöjd ändå.


Vi hittade Rundellas tält och ställde oss mitt i smeten och dansade.

Tillochmed jag dansade istället för att stå still och glo! Woho   

Rätt som det var dök hunken upp igen, från ingenstans!

Varmt som tusan var det, och när han frågade om jag skulle med och bada (!!!!) var jag på vippen att svara "JA!!

Jag menar, vad fan... Carpe Diem, YOLO och allt det där... En sjukt snygg kille en sjukt varm natt, varför inte?!

Men nej...

Där kom fröken pryd in i bilden. Någonstans i bakhuvudet hörde jag min vettiga sida säga "Icke!! Det där GÖR du bara inte!!"

Nä, så jag skickade iväg honom och hans kompis för sig själva och stannade vackert kvar med de andra.

Tyvärr... Eller tack och lov...? Det får jag aldrig veta. Fast jag är rätt nöjd med det beslutet ändå, hehe!


Kvällen gick, och framåt slutet sprang vi på Nicke.

När Martina och frida gav sig av för att käka langos fastnade jag med grabbarna och fortsatte snacka skit.

Fridas mamma hämtade oss så vi kom hem (hyfsat) säkert, haha!


Hemma vid mitt for Anders och Frida ut ur bilen för att busa, men de misslyckades helt och flydde efter någon minut in i bilen igen   

Jisses, sicka galningar!

Det konstiga är att jag knappt är trött?!
Annars brukar jag börja gäspa vid 00-draget, men inte idag...

Fast det är klart. Så som jag överraskat mig själv med både karlar och dans ikväll är väl energin på topp!
Får se hur det är med den saken imorgon, hehe!

Nu ska jag iaf försöka sova lite...

Nöjd med kvällen   

   



#Killebom #Sölvesborg #Rundella #Fest #SnyggElektriker #KarlaskyggNoMore!!

Presentation

Omröstning

Skulle du kunna tänka dig att ta hand om ett omplaceringsdjur? (Glöm inte att kontakta mig i så fall www.carolz.se eller carolz_84@hotmail.com)
 Helt klart
 Kanske
 Det beror på
 Antagligen
 Antagligen inte
 Absolut inte

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2016
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Carol'z

Dela

Bookmark and Share

Min Instagram


Skapa flashcards